När det är varmt leker man ute

Idag slog våren till. 16 grader varmt och jag njöt utan dess like. Det var t-shirt väder när jag och pojkarna var i lekparken under eftermiddagen. Kastade lite baseboll med den äldste och övervakad den minsta. Summasumarum, bra eftermiddag. Men inte nog med det, idag har jag också gjort mammas vegetariska lasagne och kollat på flyg och hotell till New Orleans. Om cirkus en månad åker jag och en kompis dit i ett par dagar och ser vad staden har att erbjuda. Fanns faktiskt riktigt överrenskomliga paketpriser. Resan blir bokad imorgon eller fredag senast. Vi kan väl säga som så att jag är något exalterad. Dagen blev ännu bättre utav 1, imorgon ska temperaturen ligga på +17. Och vi vet ju alla att sånt aldrig stämmer så den lär säkert hamna runt 20 istället. 2, Malin fick sitt paket idag. 3, börjat kolla flyg och hotell till storebror.

Och nu har jag börjat med EasyFit whitening trays som ska ge mig vitare tänder. Jag tänker à la Hollywoodsmile nu. Ringde även optikern igår och undrade vart tusan mina glasögon tagit vägen som jag skulle fått förra veckan. De hade tagit längre tid då jag valt bågar de varit tvugna att beställa in. De lovade mig att jag skulle få dem idag eller imorgon, så med lite flax kommer de väl imorgon då. Vita tänder, blont hår OCH nya bågar. Sanna 2.0!

Nu ska jag hoppa i säng och sova ut. Imorgon vågar jag nog mig på att vara strumpfri i skorna. Jodå, det vågar man allt. Köpte förövrigt ett par TOMS. Skönaste skorna i mannaminne. Känns ju också skönt att veta att ett fattigt barn nu också kommer kunna komma gå omkring med ett par skor på fossingarna. Det du mamma, shopping som lönar mer än bara mig. Vad säger du nu?

Över och ut
-Sanna

Något amerikanskt - del 1

Så, jag tänkte att jag skulle dela med mig mer av saker jag finner oerhört amerikanskt. Så här är del 1.

Det finns nog inget land som är så oerhört influerat av sina olika kulturskillnader som USA. Landet grundades ändå av utombölingar (nu var det väl iofs inte deras land ifrån början, men ni kan nog redan det där). De nya generationer av invandrare trycks ihop med alla uramerikaner. Hm, eller ja, de tror att de är det. "Yeah, my ancestors were on the Mayflower". Vi kan väl låta det vara så för deras skull. Men åter till saken. Dryga 300 miljoner invånare och gud vet hur många olagliga. Det finns alltid nått för alla ifrån deras hemländer. Vi svenskar har bland annat Andersonville här i Chicago. I staden jag befinner mig nu är procentantalet för judar ganska högt. Det har liksom byggts upp ett judiskt samhälle drygt 50 minuter norr om Chicago. Jag tycker det är oerhört fascinerande. Min första vistelse här minns jag att handla vid vårat JewelOsco var en upplevelse i sig och borde prövas av alla. Här finns en särskild Kosher avdelning med en alldeles egen Rabbi som välsignar maten innan den säljs vidare. Jag frågar mig gång på gång, hur många ställen i världen (förutom Israel) skulle man se detta? Det finns givetvis särskilda skolor, restauranger och liknande med judisk inriktning. Nu känns kanske inte detta jätteamerikanskt. Men för mig blir det det på något sätt. Små samhällen uppbyggda av människor som alla känner kärlek till sin kultur eller religion. Det finns ju andra områden men jag är inte lika bekant med dem. Typ Chinatown, det mexikanska området, gamla Italienska och polska områden. Ja, ni förstår. Vad som annars skulle kunna betraktas som en kulturchock blir istället en grogrund för en vacker gemanskap. Var det inte det som var meningen när landet grundades 1776? Ganska fint ändå, och en smula amerikanskt måste ni ändå hålla med om.

-Sanna

Progressiva glas är det nya svarta

Idag begav jag mig till en optiker. Min dom? Progressiva glasögon, om jag ville. Det underlättar sade den trevliga kvinnan. "Om du nu glömmer bort dina läsglasögon jämt kan det ju vara skönt att slippa tänka på det". Så nu är jag snart ett par progressiva glasögon rikare. Får man vuxenpoäng för sånt? Jag tycker faktiskt man borde det. Det är ju ändå en enorm kärringvarning på det. Vad sade mamma när jag berättade nyheten? "Välkommen till klubben!". Det är tröstande det. Men det blev ett par riktigt snygga bågar. Ett par klassiska Ray Bans i svart (modell 5228 eller något liknande). Jag ska nu nörda mig igenom vardagen. Jag kommer se ut som en helt annan människa när jag kommer hem. Vad gör det här landet med mig egentligen?

För övrigt verkar helgplaner redan vara bokade. Utgång och häng downtown. Jo man tackar. Har varit ute varenda helg, förutom första, sen jag kom hit. Men vet ni vad? Jag skiter i om det inte är bra för mig, eller ekonomin. Jag träffar alltid så mycket roligt folk och upplever de sjukaste sakerna. Jag har så mycket att berätta när jag kommer hem att ingen kommer tro på mig.

Nu blir det till att nana till Lykke Lis senaste platta. Jag älskar't.
Över och ut
-Sanna

Där är där, där man inte är. Här är där, där man är.

Ibland måste jag stanna upp och tänka efter, jag befinner mig inte i 32 kvadrat i Trånkan med storebror, jag pluggar inte konstvetenskap, jag äter inte en Bolognese från lokala pizzerian, jag går inte ut och tar en öl på Strand, jag betalar inte med mynt med en kung på, jag pratar inte mitt första språk dagligen. Jag befinner mig istället i det land som får mitt hjärta att slå dubbelt, i det land där allting är så vackert (även när det inte är det), i det land där jag uppskattar varenda liten detalj, i det land där människor fascineras över saker som inte är amerikanskt, i det land där man får sätta sig vart man vill i biosalongen, i det land där man har drive-thrus till allt, i det land där ungdomar pratar exakt likadant som i filmer (fast ännu häftigare i riktiga livet, så klart), i det land där höghusen ger en nackspärr att titta upp på, i det land man blir bemött som ett helgon för att man är svensk. Det är svårt att inte älska det här. Jag förstår att många kanske tycker att det är ett ytligt och materialistiskt land, och det är svårt att sticka under stolen med att det nog är så. Men allt är relativt och ibland måste man bortse från negativa saker i sin närhet. Uppskatta allt det andra istället. Så det är vad jag gör nu, i 4,5 månad till. Tanken på att återvända till Sverige gör mig lite gråtfärdig men jag har nu bestämt att utforska landet ytterligare med en inplanerad resa till New Orleans i April med en kompis. Har hört att man måste uppleva den staden, så det är vad vi tänker göra.

Mindre djupa uppdateringar involverar att jag blev blond i fredags. Strawberry Blonde. Tycker det är en aningen gult och funderar på lite slingor för att fixa till det. Dessutom tror jag att jag måste iväg och kolla synen. I ett par veckors tid har jag haft problem med ögonen, som inte lett till migrän och runt kvällen när jag börjar bli trött får jag svårt att kunna se på tv:n och datorn. Kanske blir det ett par till glasögon. Vem vet, time will tell.

Sen kan jag också meddela att jag skypade med både mamma, Lars och farfar i helgen. Åh, vad fint det var att få prata med er alla igen. Särskilt farfar som jag inte hört mycket ifrån sen jag åkte i januari. Hoppas på mer skypande snart!

Nu ska jag sova. Ögonen värker och jag är oerhört trött.

Över och ut
-Sanna
Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus