17 december
"Sanna, I'm gonna kiss you when we get out of the car. 'Cause, I love you when you give me chocolate."
Det är i sånna stunder jag inte har någon lust alls att åka hem. Hur kan man lämna ett par så söta ungar. Kommer bli jättetomt utan deras fina kommentarer jämt och ständigt. I varje fall. Åkte hem. Fixade och trixade lite, gick och hämtade Ethan och sen lekte vi hela dagen i princip. Och det var bara sådär perfekt som vissa dagar kan bli. Ingen stress, ingen ångest, inga bekymmer. Noah sötnos lyckades dessutom roa mig under dagen med att vara världens busfrö. När vi satt i köket så lyckades han proppa i sig nått så munnen var full. Det visade sig vara marshmallows och han hade tydligen ingenting med detta och göra utan det var hans kropp som sade till honom att göra det. Sen när vi var nere i källaren och lekte försvann Noah i typ 1 minut. När vi hittar honom igen har han choklad runt hela munnen och jag frågar vart han fått det ifrån. Busfröet skyller ifrån sig igen och påstår att han inte alls ätit någon choklad. Så jag går och kollar i kylen om han tagit utav mig. Hittar en av min chokladkakor i kylen med bitmärken i. Passade Noah perfekt. Busted, tänkte jag. Men Noah fortsatte att spela oskyldig. Då brast det. Jag låg dubbelvikt på golvet. Och Noah undrade vad det var som var så himla kul. Jag sade att det var okej att han ätit av chokladen. Han undrade fortfarande hur tusan jag kunde veta att han ätit utav den. Så himla söt. 5 minuter senare upptäcker jag en stor fläck på Noahs byxor och en märkli brun färg på Noahs annars blåa byxor. Fan, tänker jag, hoppas det inte är bajs för allt i världen. Visade sig vara choklad som Noah sparat ifrån skolan och tänkte ta med sig hem och äta. Han var dessutom jättechockad över att chokladen smällt i hans byxor. Så av med byxorna och sen var det bara att fortsätta att leka i tröja och kalsonger. Jag tackar någon där ovan för att det inte var bajs! Så summasumarum, BRA dag :D
Annars då. På lördag åker jag förhoppningsvis downtown och hänger med mina fina vänner. Måste ju passa på nu när det är en av de sista helgerna jag har kvar i denna underbara stad. Sen på söndag kommer Romina för att sova över. Och på måndag far vi vidare mot Washington DC. Alla tiders det. :)
Nej nu vänner är det inte långt kvar. 29 dagar tills jag lämnar Chicago och sen lite vidare äventyr på det och sen är jag hemma igen. Åh vad jag längtar efter er alla. :)
XO Sanna