Imorgon är det exakt 1 månad kvar tills jag officiellt är klar som Au Pair. Helt galet. Sen kommer jag visserligen stanna några dagar extra här innan jag åker, men ändå. Resan hem är bokad. Avresan kommer gå ifrån New York. Mitt absolut favoritställe i hela landet. Känns skönt att avsluta hela äventyret någonstans där man trivs som handen i handsken. Inte för att jag inte gör det i Chicago. Men New York är ändå lite speciellt. I veckan köpte vi (Jag och Romina) flygbiljetterna till Miami och Connecticut. Kommer nog bli ett par bra sista veckor ändå. Det känner jag på mig. Kommer bli en del resande bara. Men vad fasen. Miami, Connecticut och New York kan man liksom inte säga nej till.

Förövrigt ska jag iväg till Jefferson Park i helgen igen. Ska fira svensk jul och lucia med Malin. Fina firren. Kommer må som en prinsessa sen. Vi ska iväg till IKEA och vandra omkring bland allt som påminner oss om Sverige. Sen ska vi titta på Sunes Jul och bara ha det allmänt mysigt. På söndag blir det Andersonville och Luciafirande. Så med andra ord kommer jag nog vara mer svensk i helgen än jag brukar vara hemma på svensk mark. Bra märkligt hur mycket man uppskattar svenska traditioner när dem inte finns runt en ständigt. Men snart är jag hemma igen och då kommer jag väl sakna allt som finns här. Det brukar ju vara så.

Den 21:e åker jag och Romina till Washington DC. Kommer bli alla tiders. Alltid velat se den staden så det kommer nog bli fett sköj. Vi ska ju fira jul hos hennes mammas kompis så ensam på jul kommer jag ju inte vara iaf.

Nej, måste försöka få in lite pluggande innan jag slocknar. Har två final exams nästa vecka. Inte för att jag bryr mig så jättemycket om betyget. Det var ju timmarna jag var ute efter och dem har jag redan. Så jag gör mest proven för att se vad jag har att ge. Just nu är energin inför skolan inte jättehög. Och med all rätt. Men skitsamma. Får väl anstränga mig lite iaf.

Nej vänner, mindre än 2 månader kvar sen kan vi kramas igen. Vet ju ett par som längtar efter en iaf. Sådant känns skönt. Mamma var för lustig häromdagen på MSN.


Mamma: Sebbe ringde jag sade när du skulle hem jag vet att han också saknar dig
Jag: det tror jag inte på
Mamma: jo han tycker matten är svår
Jag: är det därför han vill ha hem mig?
Mamma: han är lurig

Asså, jag vet att mamma bara skojar. Älskar min bror ändå. Även om det bara är min hjälp han behöver. Det är väl det lillasyster finns till för antar jag. ;) Nej då, nu ska vi inte vara sånna. Han är fullt kapabel till att klara saker på egenhand. Men lite kul vore det ju om jag skulle hjälpa honom med matten. Men jag antar att det jämnar ut sig. Han har ju lovat mig att han ska lära mig att åka longboard när jag kommer hem så det är helt okej från min sida ;)

Aja, på riktigt, nu ska jag dra mig mot en bok och försöka bli lite smartare.

God Natt Chi-Town, god morgon Sverige :D

/Sanna