I söndags hände något. En person jag brytt mig oerhört mycket om de senaste månaderna bestämde sig för att bryta med mig pga olika anledningar. Tycker att det känns väldigt överilat och en aningen överdrivet. Hade en diskussion med min värdmamma om det hela och hon sade det så tydligt, "Sanna, if someone does that, it's not that big of a loss". Och hon har nog rätt. Jag har stått ut med en hel del de senaste månaderna och det kanske är dags att gå vidare. Precis som förra gången jag var här lär jag mig att ta hand om mig själv och sätta mig själv i första hand i många situationer. Det som hände känns ganska orelevant, men jag bad om ursäkt för något jag kände jag kanske ändå inte skulle bett om ursäkt för. Och idag skrev jag förmodligen för sista gången med personen. Innerst inne gör det ont, men man lär sig av livets alla upp och nedgångar.

Förövrigt älskar jag att prata med min värdmamma om kärleksbekymmer, vad som egentligen händer mellan mig och den jag umgås med och allt som har med killar att göra. Hon är så förstående och ger så fina råd. Jag har bestämt mig för att leva livet, eller ja, det bestämde jag redan för 2,5 år sedan när det tog slut med mitt ex. Men att jag inte ska låta någon kille styra mitt liv just nu. Det finns tid till det när jag kommer hem. Just nu ska jag bara fokusera på att ha kul och njuta av varje stund. Vilket jag också gör. Lite för mycket vissa gånger kanske. Men man är bara ung en gång.

Oj, det blev ett personligt inlägg det här. Men det har gått åt mycket tankar kring vad som hänt. Kände att jag behövde få ur mig lite. Behöver nog en skype med älskade Wongan och Malin snarast möjligast tror jag. Få ur mig lite till!

Hoppas alla har det kanon där hemma.
-Sanna