Ja, nu har det gått och blivit vår här. I alla fall är det sommartid som gäller här nu. Jag ser det hela som ett tecken på vår. Idag tittade jag ut genom fönstret klockan sex och trodde helt ärligt att klockan inte var mer än fyra. Sånt känns uppiggande. Annars då? Jo, trivs fortfarande och inser för var dag vilken fantastisk grej det är jag får uppleva. Jag är lyckligt lottad om man säger så. Blir mer och mer bekväm med mitt arbete och området också. Knepig känsla däremot att man varit här i snart 2 månader. Det känns inte så ibland faktiskt. Vissa stunder känns det som jag varit här hur länge som helst och ibland känns det som om jag kom hit dagen innan. Men jag uppskattar verkligen varje dag och allt nytt jag får se och höra hela tiden. Ibland hade det varit skönt att ha någon här och dela med sig allt till på svenska men man kan ju inte få allt. Så jag antar att det är det bloggen är till för.

Idag vaknade jag iaf upp och gav pojkarna frukost och skjutsade dem sedan till skola och aktiviteter. Tänkte att vädret var fint och att temperaturen också skulle var det men ack vad fel man kan ha. Minusgrader och det kändes som om mina händer skulle trilla av. Åkte därför hem och tog på mig lite varmare kläder och begav mig sedan till gymmet. Kan ni tänka er att jag faktiskt ville dit och gick in där frivilligt. Kanske inte kommer bli så rund härborta ändå? Det var faktiskt riktigt skönt att få svetta av sig lite av allt flöt man trycker i sig här borta. Efter det blev det Whole Foods igen. Och sedan dags för att hämta upp Noah. Dagen flöt på bra och på kvällen kom Roxana hit (föredetta barnvakt). Och nu så sitter jag här och ska leta billiga resor åt folk som bestämt sig för att komma och besöka mig framigenom. Detta tackar jag ödmjukast för. Det lyser verkligen upp min vardag att veta att folk kommer hit och hälsar på mig.

Jag hoppas att alla har det bra där de nu befinner sig och tar vara på sig själva!

XO Sanna