som lovat

Här kommer lite fler bildcollage ifrån L.A-resan med Lars.

        

(Klicka för att göra dem större!)

lyckad dag

Började klockan 10 imorse istället för 8. Det första jag möts av är att E inte är på något solskenshumör direkt och det kan ju ha förödande konsekvenser för resten utav dagen. Intalade mig själv att det blir inte bättre än vad jag gör själv gör det till och lade på mitt bästa humör istället. Vi åkte till en av lekplatserna och när E insåg att mitt humör var på topp följde han genast efter. Kanon, tänkte jag. Hoppas det fortsätter. Vilket det gjorde. Vi åkte till Sweet Tomatoes (hans favoritställe) för att äta lunch. Det höjde hans humör ännu mer. När det sedan var dags att vila lite gjordes inga större protester och jag hörde inte ens något tassande ifrån pojkarnas fötter (normalt sett brukar det vara uppe och gå emellanåt). Efter detta tänkte jag att nu har det nog fått nog av att vara snälla mot mig idag, men icke. Jag föreslog att springa genom vattenspridaren. Först togs det emot sådär men efter lite övertalning var vi ute och lekte och pojkarna ville knappt gå in igen. Dags för middag (inte direkt favorit från min sida med tanke på att ena barnet äter allt och den andre mest petar i maten). Men jag gjorde ett par "Fun Nuggets" och stekte lite ägg. Och dra på trissor men när middagen var slut åt E till och med upp den sista nuggetsen som han egentligen inte velat ha från början. Höll nästan på att trilla baklänges av förvåning. Skulle hämta upp M vid stationen så jag och barnen gick till närliggande lekplats innan och vi alla kom så bra överens och lekte tillsammans att jag nästan glömde bort att jag snart fyller 20. Jag tror att idag var en av det där dagarna liksom. Jag ska ta till vara på den känslan jag hade idag. Det är så svårt att veta om den kommer komma tillbaka någon gång. Men en dag utan en endast liten fälld tår ifrån två barn känns ändå ganska lyckat måste jag erkänna.

Lovade mer bildcollage och inlägg om Lollapalooza och L.A.
Det kommer jag lovar. Det är lite mycket just nu bara!

XO Sanna

Måste blogga mer!

Världens sämsta bloggare, alla kategorier. Skitsamma. Idag var jag "downtown" med Muriel och Romina. Hittade de finaste skor mina fötter någonsin skådat. Så de fick följa med hem. Och tro nu inte att jag spenderade hela veckans lön. Oh nej, $20 gick de på ungefär efter lite rabatter. Fast sen spenderade jag iofs resten av lönen på andra fina grejer som också fick följa med hem. Börjar få lite ångest över hur i helskottan jag ska få med mig allt hem. Det kommer inte att bli lätt. Men det ska gå. På ett eller annat sätt. Jag varnar kommande gäster att mina kläder kanske kommer att åka lite snålskjuts i era resväskor. Men det gör väl ingenting?

9 dagar kvar och sen är min älskling Liselott äntligen här. Det kommer bli alla tiders det. Chicago och NYC med allra finaste är nog ganska svårslaget.

Har ni tur kanske jag fått tummen ur röven imorgon och uppdaterar er om Lollapalooza och lägger upp lite fler bildcollage ifrån L.A-resan med Lars. Men det är ju som sagt om jag får tummen ur röven.

Nu blir det "I Love You, Man" och en påse chips. Flötigt värre.

XO Sanna

Bildcollage till Del 1!

Här kommer ett bildcollage som matchar fint med mitt inlägg under.
För er lite otekniska eller för er som inte är vana vid att läsa bloggar så ofta så kan man alltså trycka på den lilla bilden så att den blir större. Slipper ni sitta och trycka ihop ögonen så för att försöka urskilja vad tusan det är jag tryckt ihop för nått.

XO Sanna




CHI-MIL-LA DEL 1!

Här är det 1,5 månad senare. Det gäller att få tummen ur räva helt enkelt. Bättre sent än aldrig som man brukar säga. Enjoy! :)


DAG 1 - 26/6

Åkte in till Chicago efter arbetet för att möta upp Lars utanför hotellet. Förväntansfull och ivrig att få visa Lars massor som Chicago har att erbjuda. Även fast vi sågs dagen innan var jag så otroligt glad att se Lars igen. Vi kramades en bra stund och sen in med min väska i rummet. Spanade in hotellet också. Deras lobby var inte att leka med om man säger så. Sen gick vi ut för att spana in om "Taste of Chicago" var igång men vi kom tyvärr lite försent så istället gick jag och visade honom "The Bean", konsertscenen i Milleniumpark, Hard Rock Hotel och lite andra trevligheter. Sedan smög sig hungern på och vi kände att det var nog  dags att äta något. Vi trodde att det skulle bli ett enkelt jobb att hitta något snabbmatsställe öppet i Chicago. Men icke! Tillslut hamnade vi på ett Subway mittemot vårat hotell. Köpte våra mackor och begav oss sedan tillbaka till hotellrummet där vi mest åt och tittade på senaste nyheterna som till 95% handlade om Michael Jacksons död.


DAG2 - 27/6

Vaknade upp med friskt humör och massa energi. Åt frukost på hotellet och gav oss sedan ut på dagens bravader. Först bestämde vi oss för att åka till Wrigleys Field. Påvägen dit lyckades jag även vittna vad som såg ut att vara en som rånade en turist. Lite otäckt när man är liten Skövdebo som liksom aldrig upplever det där riktigt. Nu i efterhand kanske man skulle lagt krokben eller något för honom så han trilla ner för trapporna men jag undrar vad konsekvenserna av det hade blivit?! I sånna stunder känns lilla Skövde väldigt tryggt och säkert! Iaf, vi åkte ut till Wrigley's Field och fotade och var allmänt glada. Stötte på en liten familj ifrån södra USA som undrade vad tusan vi kom ifrån eftersom vi pratade så annorlunda.  Säga vad man vill om folk i söder men trevliga är dem iaf. Glada och positiva. Tennessee tror jag de var ifrån, eller minns du Lars? Efter en liten pratstund gick vi vidare till en Cubs affär och jag fick mig äntligen en Cubs tröja som en present utav Lars. Det tackar vi för. Tog tåget/tunnelbanan tillbaka och gick och inhandlade lite kläder till mamsingen som hon beställt där hemifrån Sverige "gärna 2 tunikor ifrån Forever 21" var hennes order. Vi lydde givetvis men hon fick istället en topp ifrån Forever 21 och en ifrån Wet Seal. Kunde inte hålla mig och inhandlade en del jag med. Åt lunch på Cheesecake Factory och pratade om livet i allmänhet. Väldigt härligt! Sen bestämde vi oss för att gå tillbaka med en liten omväg till Navy Pier. Väl där kände vi hur våra fötter började dö så sakta. Vi tog en liten paus och jag bjöd Lars på vad som måste varit århundradets dyraste glass. Betyder ju inte att den inte var god, för det var den. Men dyr, snordyr. Detta blev senare våran jämförelse med alla andra priser "aja, det är ju inte $12 kulglass iaf".

Eftersom fötterna började ge upp bestämde vi oss för att gå mot hotellet igen. Med ytterligare ett stopp innan "Taste of Chicago". Vilket kan jämföras med matfestivalen x 1000 ungefär. MASSA folk och matdofter precis överallt. Dessvärre kände vi att det kanske var dags att tänka på att vila upp fötterna igen. Så jag visade honom Buckingham Fountain (ni vet den i början av Våra Värsta År). Efteråt kände vi oss nästan nöjda. Köpte med mig lite donuts till hotellet och sen bestämde vi att näe, nu har vi nog gått ungefär så långt man orkar på en dag. Så vi somnade i våran säng sen, jävligt nöjda!


DAG3 - 28/6

Vaknade upp relativt tidigt för att duscha, äta frukost och checka ut. Dags att bege sig vidare norrut. Vi hade bokat biljett på ett billigt bussbolag (Megabus). Sade hej då till Chicago och åkte vidare. Busschauffören hade fullt drag på AC:n och jag och Lars frös som två dumma idioter. Den kylan var vi inte direkt beredda på om man säger så. Lars konverserade lite med sina bussgrannar som alla visste lite om Sverige. Jag bjöd på Marabou och alla var väldigt nöjda. Förutom att vi frös då! Kom fram till Milwaukee och hade noll koll på vart vi skulle. Nära stationen visste jag att det skulle vara men inte direkt var det låg. Drog fram GPSn men hon (Plåt-Stina som hon senare döptes till) hade verkligen noll batteri i sig. Så vi gick mer på kvinnlig intuition. Och den lyckades leda oss nästan precis framför hotellentrén. Checkade in och gjorde oss iordning. Dags att dra vidare till nästa anhalt, Milwaukee Brewers - San Fransisco Giants. Min födelsedagspresent till Lars. Och utan några större problem hamnade vi precis utanför. Det var "Bobblehead" utdelning denna dag så en sådan fick vi med också. Letade upp våra platser. Och vilka platser sen då. Vet i fasen hur jag och Heather lyckades hitta dem för de priset. Men det gjorde vi och jag tror att Lars uppskattade sin lite tidiga present ganska så mycket om jag ska vara ärlig. Satt bakom hemplattan väldigt nära Brewers dugout. Stämningen var på topp då matchen var utsåld och solen höll sig framme hela matchen. Jag och Lars gick iväg och köpte pizzaslice som var sjuuukt god. Bland de bästa jag ätit någonsin. Dessväre förlorade Brewers men vad gjorde det. Lars och jag kunde lägga till ytterligare en baseboll match i listan över amerikanska matcher vi sett. Tog sedan bussen tillbaka och kände att vi var alldeles för trötta för att orka med något mer den dagen. Så vi gick ut och inhandlade chips och B&J's glass som fick bli våran middag. Sedan somnade båda två framför tv:n

Snart ska jag få upp resten av resan också :)

/Sanna.

gammal?

När man börjar uppskatta sockrade jordgubbar som efterrätt kan man nog ändå konstatera att man inte är ett barn längre. Vet inte hur detta ska sluta. Jag har inte fyllt 20 ännu och känner ofta igen mig med utarbetade 35-åriga familjekvinnor. Idag konstaterade jag för min värdmamma att hela den här grejen med att vara Au Pair har fått mig att inse att innan man skaffar barn ska man tänka till en extra gång. All planering, "utifallatt-grejer" och extra tålamod kräver en del av en både fysiskt och psykiskt. Förra veckan drog barnen på sig någon slags förkylning vilket är minst sagt skrämmande. Jag drabbas alltid av alla baciller de drar omkring på. Och givetvis lyckades jag få någon släng av det den här gången också. Låg mest utslagen i helgen. Hela min lediga söndag tillbringades i sängen. Inte så kul med tanke på att vädret utanför bjöd på 25 grader strålande solsken. Ett poolparty med resterande Au Pair-gänget skippade jag också. Trist. Men vill hellre vila upp en stackars kropp än att göra det ännu värre. Min personliga tränare sade till mig igår att krya på mig till nästa vecka. Han rekommendera massa Vitamin C. Jag är ofta skeptisk till att inta artificiella saker men vad fasen. Vill inte bli helkrasslig så igår tog jag ett glas med något vitamin c-gojja. Först smakade det inte så illa men sen kickade min smaklökar igång och sen var det inte så härligt längre. Men jag har lovat mig själv att ändå trycka i mig det. För på fredag drar Lollapalooza igång och det ska jag inte missa för allt i världen. Även om min kropp ibland inte orkar mer än en medelålderskvinna gör så ska jag stå där pigg som den 19-åring (okej, snart 20 men vad fasen) jag är och skrika, hoppa och njuta. Efter söndag kan kroppen få klappa ihop igen, eller fan lovade min tränare att jag ska vara pigg nästa vecka. Okej tisdag! På tisdag nästa vecka då kan jag få bli sjuk. Men inte en sekund innan det. Okej bra vi säger så kroppen. Deal?!

XO Sanna


Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus