Idag trodde jag att vädret skulle få mig på skithumör. Så jag begav mig mot gymmet för att springa bort lite aggressioner och negativa tankar på löpbandet. Sedan beslutade jag mig för att köpa med mig en "Whole Foods" lunch hem. Belönade mig med B&J's också bara för att det såg så trist ut ute. Men sen som från ingenstans sprack molnen upp och solen tittade fram när jag hämtade upp Noah på dagiset. Knäppt det där att man låter vädret påverka humöret. Men nu känner jag mig både pigg från solsken och att jag tränade imorse. Nu sitter jag i Noahs rum och vaktar honom under quitetime. Drog igång en omgång tvätt också så den får jag väl vika framigenom. Nej, nu ska jag ta det lite lugnt och läsa en bok för en gång skull. Tar mig liksom aldrig tid till det längre.

Varenda gång jag känner lyckorus i kroppen tänker jag på Lars Winnerbäcks låtar. Och så låter jag lyckoruset fara ut i varenda kroppsdel.


Och jag känner inte riktigt
Och jag lever inte riktigt
Under dagarna som inte riktigt finns
Men så kommer en säsong igen
Och strömmen går igång igen
Och nätterna blir ljusa
Och jag känner och jag lever
Och jag minns

Att allting, allting, allting
Allting, allting ja allt
Är nästan perfekt
Ja allting, allting, allting
Allting, ja allt
Är nästan perfekt